Robotar kontrollerar reaktortanken i Ringhals 4

Tre robotar har noga undersökt reaktortanken på Ringhals 4 med virvelströmsmätning och ultraljud. Analyserna av mätvärdena visar att reaktortanken är lika robust som den var vid den senaste kontrollen för tio år sedan. Den nedre interndelen är också provad med godkänt resultat.

Var tionde år ska Ringhals kontrollera reaktortankens svetsar, in- och utloppsstutsar (anslutningarna för rören som går till och från ånggeneratorerna) och bottenstutsarna där ledrören för härdövervakning går in i reaktortanken.

– Tillsammans med Ringhals har Dekra, tidigare ÅF kontroll, utvecklat specialanpassade robotar för att kunna upptäcka indikationer till sprickbildning redan innan det blir sprickor. Teknikerna som används är virvelströmsmätning, även känt som eddie current teknik (ET) och ultraljudsteknik (UT), berättar Håkan Stenius som är ansvarig för provningen från Ringhals sida.

1-Martin-Bichis-och-Håkan-Stenius.jpg

Martin Bichis, platsansvarig för Dekra och Håkan Stenius sammanhållande för kontrollerna från Ringhals avdelning för provning och underhåll av primärsystemen.

I tältet för datainsamling i inneslutningen råder undantag från hjälmkrav och krav på skyddsglasögon. Håkan har förberett dosimetrarna inuti fickorna för att inte riskera att tappa ner dem i reaktorbassängen.

Dekra jobbar i 2-skift med 26 medarbetare och Martin som platsansvarig.

– Det är 3-4 personer per utrustning. Minst en datainsamlare som förhandsgranskar data och skickar vidare till utvärderaren, minst en operatör som sköter utrustningen och minst en utvärderare som sitter i en container ute på gården och analyserar mätvärdena. Och jag, som håller ihop arbetet, säger Martin Bichis.

2-Per-Sjöberg-Robin-Jonnerhag.jpg

Från tältet sköter Per Sjöberg och Robin Jonnerhag datainsamling för de olika robotarna. Muggarna med vatten på bordet behöver teamet när de hanterar proberna. Kaffe och annan dryck är däremot inte tillåtet på kontrollerad sida på grund av risken för internkontamination..

En gris, ett spjut och ett magiskt skepp

De tre robotarna som används vid provningarna på insidan av reaktortanken har fått namn efter den fornnordiska mytologin. Gungner var odens spjut smitt av dvärgar. Särimner var grisen som åts upp varje kväll och återuppstod varje dag. Skidbladner var Frejs magiska skepp som rymde alla asagudar, men ändå var smidigt nog att fällas ihop så att Frej kunde bära det med sig.

3-Särimner-illustration-Dekra-.jpg

Särimner har sex olika inställningsmöjligheter för alla typer av röranslutningar, både utloppsstutsar med fläns och inloppsstutsarna som har en kurvad, konisk yta och för svetsar inuti röranslutningen. Den är utvecklad för Ringhals, men har även använts internationellt, bland annat i Schweiz.

4-Särimner-på-TVskärm.jpg

Teamet följer Särimner med en filmkamera när den befinner sig i en utloppsstuts.

5-Gungner-illustration-Dekra-20056-2.jpg

Gungner provar bottenstutsarna både med en mätutrustning som går in i rören och med instrument från utsidan av stutsarna.

6-Gungner-på-TVskärm.jpg

Gungner filmad snett uppifrån.

7-Skidbladner-Illustration-Dekra-10067-2.jpg

Skidbladner är den mest utrymmeskrävande roboten.

Skidbladner har en horisontalbalk som kan fästas på tankens övre del, eller nere i tankväggen. Den väger cirka 250 kilo. I vattnet körs den med pneumatik och har flyttankar som gör den så lätt att en person kan manövrera den själv. Skidbladner kontrollerar horisontella svetsskarvar på flera nivåer i reaktortanken.

8-Tre-i-reaktortanken-samtidigt.jpg

I reaktortanken är de tre robotarna igång samtidigt. Särimner inuti en utloppsstuts längst upp, Skidbladner på tankväggen till höger och Gungner på botten längst ner på fotot.

9-Undre-interndelen-i-reaktorbassängen.jpg

Reaktortankens nedre interndel är lyft ur tanken. Mrs T är inte med på fotot, men den är en robot som är flytneutral, alltså inte väger något i vattnet, med fyra sugkoppar som gör att den kan klättra på utsidan av interndelen och söka efter sprickor i runtomgående svetsskarvar.

10-Håkan-går-till-barackerna.jpg

Vi följer Håkan från värmen i inneslutningen ut i blåsten och regnet till fyra anspråkslösa baracker som tillfälligt är uppställda på gården mellan personalbyggnaden och reaktorbyggnaden. Det är där resultatet av kontrollerna tas fram.

I den första baracken träffar vi Jonas Olsson. Han jobbar som utvärderare i Martins team från Dekra.

– Just nu tittar jag på en J-groovesvets och det ser bra ut. Eftersom tanken är rundad i botten har de yttre anslutningarna en svets i en tightare vinkel, den kallas J-groove, berättar Jonas.

På skärmen visar färger om ultraljudet har träffat något att studsa mot eller om det fortsätter igenom materialet. Jonas kan utläsa vad som är svetsen och vad som är godset och huruvida det finns någon bubbla eller spricka i svetsen.

11-Jonas-Olsson-utvärderar-data.jpg

Jonas Olsson utvärderar data från de tre robotarna i reaktortanken.

Mrs T

I nästa container sitter Henrik Hangård och Lars-Åke Rydh från Wesdyne och utvärderar data från Mrs T.

– Mrs T blir dekontaminerad nu och vi färdigställer utvärderingen från vår kvalificerade provning av nedre interndelens runtomgående svetsar. Vi hittade ingenting, så det är utan anmärkning, berättar Henrik Hangård.

I maj var Mrs T på Ringhals 3 nedre interndel, men innan dess var det 2008 den var här senast.

– Kontrollintervallet ska i fortsättningen vara 10 år, men för att samordna med den övriga provningen fick vi flytta fram två år den här gången, förklarar Lars-Åke.

12-Henrik-Hangård-och-LarsÅke-Rydh-Wesdyne.jpg

Projektledare Henrik Hangård och utvärderare Lars-Åke Rydh från Wesdyne.

13-Mrs-T-Wesdyne.jpg

Mrs T har måtten 60 x 150 cm och är framtagen i samarbete mellan Ringhals och Wesdyne. Den har en relativt platt konstruktion för att få plats på Ringhals 2 där utrymmet är begränsat. Mrs T har också varit till nytta på fler kärnkraftverk både i Sverige och över stora delar av världen.

Spindeln i nätet

I en tredje container träffar vi Stefan Bengtsson från Valmet AB. Han är tillsammans med Ulf Bengtsson och Peter Skoglund Ringhals koordinatorer för provningsjobben. Stefan följer förloppet inne i inneslutningen samt via en kamera från containern och har kontakt med provarna via telefon och tetra. På väggen finns telefonnummer till alla yrkesgrupper som är inblandade för att provningen ska fungera. Stefan ser till att arbetet flyter på.

– Jag håller koll på in- och uttransporter, hjälper till om något händer och ifrågasätter om det står still, berättar Stefan.

14-Stefan-Bengtsson-koodinerar-provningsjobben.jpg

Stefan Bengtsson koordinerar provningsjobben i inneslutningen.

Goda nyheter

Nu har det gått en tid sedan vi gjorde reportaget och alla utvärderingar är klara.

– Resultaten är bra, det har inte varit några förändringar sedan den senaste kontrollen, konstaterar en nöjd Håkan Stenius.

Text och foto:
Malin Söderlind

Foto på Mrs T och alla Illustrationer:
Projektet i samarbete med Dekra och Wesdyne

Se även

En av Vattenfalls anläggningar i Uppsala

Vattenfall och Aker Carbon Capture i samarbete för negativa koldioxidutsläpp i bio-CCS-projekt

Vattenfall har tecknat ett samförståndsavtal med norska Aker Carbon Capture för att påskynda utvärderingen av framtida anläggningar för koldioxidavskiljning i Sverige och norra Europa.

Läs hela artikeln
Grässlätt med ringhals i bakgrunden

Webbinarium: Så påverkar kärnkraften miljön

Varmt välkommen att delta i online seminarium via Microsoft Teams den 28 oktober om den uppdaterade miljövarudeklarationen för kärnkraft.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']
Hybrit pilot 200602. Fotograf Åsa Bäcklin
Fotograf Åsa Bäcklin

HYBRITs nästa steg får stöd från Energimyndigheten

Energimyndigheten har beslutat att ge HYBRIT, SSABs, LKABs och Vattenfalls initiativ för fossilfritt stål, stöd med 22 miljoner kronor till en omfattande genomförbarhetsstudie.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']